Nu är jag tillbaka igen.
Jag märker att jag inte är någon bloggare.
Men kanske kan jag bli? Vem vet?

Jag vet mest bara just nu att jag ville lämna ett litet litet avtryck här,
så att ni (om det är någon som läser) vet att jag är vid liv.
(även om mina andetag knappt syns utanpå tröjan)

Ögonlock som hotar att falla ner och
världar som jag kryper in i och vill vara i alltid
för att slippa konfrontera min egen verklighet.

Det är så det är och jag drömmer om
spionerande människor och avlyssningsanordningar.

(jag drömmer om att en dag få ha någon annans hand i min)

Jag är ganska dålig på att blogga, jag vet. Och ändå har jag skrivit om hur dålig jag är på det i varenda inlägg nu på sistone.
Äsch.

Ikväll är jag trött och känner mig ensam. Ont i magen har jag också.

Jag vill skriva. Skriva om personer, om deras livsöden, om allergier, fobier, lyckoämnen, gräl, flörtar. Allt. Jag vill begrava mig i någon annans verklighet och stanna där tills allt det jobbiga är över. Men jag vet att det inte går. Jag vet det. Kanske just därför jag vill dit. Mer och mer för varje dag.

Sömnen finns. Men inte så regelbunden och inte så bra heller. Drömmer drömmar som jag minns varenda morgon när jag vaknar. Kan det vara bra? Oftast är det mardrömmar också. Alltid är jag trött. Även om jag sover länge. Dygnsrytmen har blivit helt fel och egentligen borde jag kanske lägga mig och sova nu och försöka komma upp i vettig tid i morgon. Men när mobilen sätts igång på alarm så znoozar jag tills jag tänker att jag ska gå upp och stänger av den. Och så somnar jag om. Lyckat.

jag var i ett hus...det var som en labyrint. jag kunde inte hitta ut. jag letade efter någon där inne som jag inte hittade. sprang runt och var jätterädd. någon jagade mig tror jag. jag tror att det var J jag letade efter. men jag hittade honom inte. jag var tvungen att hoppa ner från taket på andra eller tredje våningen. jag vågade inte. men jag gjorde det till slut tror jag. sen när jag kom ner var där helt plötsligt en massa människor överallt. jag försökte ringa honom, men han svarade inte. jag fortsatte att springa runt, paniken steg mig upp i halsen. till slut hittade jag honom tror jag då han stod och pratade med någon annan. jag ville inte störa . sen hade han glömt något inne i huset som han var tvungen att springa tillbaka och hämta, men jag ville inte att han skulle gå dit för att där fanns någon farlig människa där inne
han sprang nog tillbaka ändå
sen vaknade jag.





det är mycket som snurrar i huvudet just nu. var på middag hos våra gamla grannar med våra nuvarande grannar. god mat och trevliga konversationer. vin till maten. och lite cola och vatten och sedan kaffe. fast vi åt mat också.
stack hem för ett tag sen, kollade inspelade robinson och i morgon (i dag) är det rep med operaensemblen hela dagen. (Uääääääääääh) fick mail om hur vi ska sminka oss till föreställningen. en förklaring via mail.
och en bekräftelse på att min ansökan tagits emot av fridhems folkhögskola. det glädjer mig. nu ska jag bara maila dem och berätta att jag kommer på förbesöket. sen hoppas jag mamma fixar arbetsgivarintyget snart. och att personbeviset kommer med posten. för jag vill skicka in de andra nu. och så ska jag kolla lite närmre på den där researcherutbildningen.

I dag var det en sådan dag.
En sådan dag då livet är en bitch.
Allt har gått fel i princip. Kom till skolan, ingen gospel och svenska. Fick därför två och en halv timmes håla.
Därefter litterär gestaltning där vi fick en uppgift och läraren sen var tvungen att gå på konferens, så vi satt där själva. Sen hål i en timme och sen operarep i två timmar. Lärarna har verkligen tagit sig vatten över huvudet när det gäller operaprojektet. De ändrar ens stämmor hela tiden och säger att man ska sjunga annat, säger olika tider till alla och usch usch usch. Jag vill verkligen inte ha premiär nästa torsdag. Det är om EN VECKA! Och det känns inte som om det kommer gå särskilt bra.

Det enda positiva i dag var att det var lite fint väder i morse, att boken jag läser är grymt bra och att jag hittade en grymt intressant KY-utbildning som researcher. Sådan som Lisbeth Salander i Män som hatar kvinnor, är. :D Fast den är i Stockholm...men ja..

Nu känner jag mig som den här katten..jag är så sjukt skoltrött

  


I dag känner jag för att slå på något.
Vaknade och var helt desorienterad. Hade bett min syster väcka mig. Hade drömt någon sekund innan att jag försovit mig så när hon väckte mig frågade jag vad det var för dag och var klockan var. Helt väck.

Skulle tränat kickboxning för första gången i dag, men det blev inte så. Istället fick jag mer tid till att öva på min gitarrläxa, men jag kan den ändå inte. Har messat min lärare och bett att få flytta lektionen, eftersom jag bara har den i morgon bitti, men han har inte svarat. Så jag får åka dit i alla fall. Fem över nio till kvart i tio har jag lektion.

  


Jag vill jag vill jag vill.
Måste övervinna min försiktighet.

 

Den här bilden är tagen för ungefär ett år sen. Då mina föräldrar började prata om att de ville bygga hus. Nu blir det mer och mer som en sanning går upp för mig. Vi kommer att flytta. Det är dock inte till exakt den tomten där kortet är taget, utan en annan tomt, men inom samma område. Bostadskalkyler hit och möbeltittande dit och det börjar långsamt långsamt gå upp för mig att det kommer att inträffa en föränding. Hjärtat dunkar som besatt i min bröstkorg.

Jag kommer troligen inte att bo där den första tiden eftersom jag har sökt till Fridhems folkhögskola i Svalöv och jag håller på att färdigställa ansökningar till Skurup, Glimåkra och Österlen också. Så troligen kommer jag bo på någon av de folkhögskolorna och läsa skrivarlinjen där. Men jag vet ju inte...Och vart ska jag få pengar ifrån till att gå där? Jag sa till mamma att jag kanske får jobba ett år först för att få ihop pengar, men då sa hon "nej det ska du inte behöva", men jag undrar hur jag kommer klara det nu...
Och Champis, min sötaste sötaste kanin, kommer inte kunna följa med mig om jag flyttar till folkhögskola och min syster kan inte ta hand om honom sa hon..vad händer då?! Jag vill inte sälja honom.

Studenten närmar sig och det ska bli så himla skönt. Jag önskar bara att jag inte hade operaprojektet i skolan utan att jag kunde koncentrera mig på mitt projektarbete och hemtentan istället. Det vore så mycket skönare.

 

I går införskaffade jag en vårjacka. Den är mer svart i verkligheten. Blixten gör den inte riktigt rättvis, men ja. Jag trivs med den. Men var tog våren vägen? Nu är det ju grått och regnar igen. Jag vill ha sol. Orkar inte med mörker och ångest och depression längre. Jag gör inte det.

  


Jag var och såg Crucified Barbara på Debaser i torsdags och de var så jävla bra! De rockar som fan och om min ensemble i skolan hade spelat sådan musik hade jag varit överlycklig.
(Bilden är inte min, utan hämtad från internet, från rockfoto.se och tagen på konserten på KB som CB gjorde 05)

 

Veins of Jenna var förband till CB och även de var grymma.

Jag ska börja blogga mer.

http://nyheter24.se/nyheter/utrikes/148995-9-aring-valdtogs
 

Jag förstår inte. Vad håller folk på med egentligen? När man läser om sådant här vill man inte vara människa längre. Hur i hela friden skulle den nioåriga flickan kunnat föda tvillingar om hon själv bara väger 36 kilo? Och när kyrkan uttalar sig såhär,så förstår jag varför många människor är negativt inställda till religion.

 

Och ännu fler dödade. Fler massaker. Nu undrar man ju; kommer Sverige hålla sig borta, eller kommer det att komma hit också? Jag hoppas verkligen att man kommer kunna ta reda på vad det är som gör att dessa män (eftersom det hittills bara varit män) utför sådant här.

Ibland blir jag rädd för människan.

Jag har hunnit med en del i dag. Varit i skolan, fått tillbaka två grejer i svenska, suttit och arbetat med psykologiarbetet som snart är färdigt, spelat tennis och så. Just nu är jag väldigt trött och vet inte riktigt vad jag ska skriva, men tänkte att jag ville skriva någonting. För det var längesedan jag skrev något.

Ibland orkar/vill/kan jag inte vara positiv och kämpa för att må bättre, men det är väl det jag vill innerst inne. Vill inte alla det? Men någonting inuti skriker åt mig att fortsätta kämpa, för jag är fanimej en kämpe. Och sen är där den andra rösten som säger åt mig att ge upp. Även om jag har det förjävligt ibland så tror jag ändå inte att jag skulle våga ge upp. Jag har alldeles för mycket jag kan förlora. Och det vill jag inte riskera.


"Jag är dödsrädd för att dö"

Renee, Three Years. from To Write Love on Her Arms. on Vimeo.  

  

Just nu vill jag bara att en sådan där lyftkran skulle lyft iväg mig från livet för jag orkar inte mer.



Dagarna kantas av läxor läxor läxor och krav. Jag vill inte vara med denna veckan som kommer.
I morgon är det fotolektion, håltimme, sång, lunch, svenska och sedan har jag privat gitarrlektion hos P, därefter måste jag försöka äta något för att sen ta mig tillbaka till skolan och se om vi ska repa inför måndagskonserten eller ej. Halv sju är det soundcheck och klockan sju börjar konserten, vi är först ut så jag kan nog sticka när vi har spelat om jag vill. Halv nio har jag egentligen tennis men jag tror inte jag hinner hem till den.
Tisdag är det högskoledag på Malmö högskola, onsdag studiedag egentligen, men vi ska repa med operaensemblen från ett till fem. Torsdag är det vanlig skola och sen rep igen från tre till sex. Fredag är det också vanlig skola och sen rep från tre till sex. Lördag är jag "ledig" och på söndag ska vi också repa från ett till fem.

Jag kommer dö.

Det är redan natt, och redan lördag. Ojsan vad tiden gick fort.

Fredagen spenderades först i skolan där jag hade kulturhistoria, åt lunch och sedan hade jag arbetsmiljökunskap. Därefter åkte jag och Johanna till Triangeln för att jag skulle kolla på smycken på India. Kollade runt lite och hittade ett par skitsöta dödskalleörhängen, men de var rätt så dyra, så jag avstod. Ganska glad att jag klarade av det faktiskt, för på sistone har jag känt ett otroligt köpbegär. Köpte dock det jag var där för att titta på: Ett nytt nässmycke. Så i morgon ska jag byta till en sten istället och jag hoppas att den håller sig kvar där. Lite rädd att den ska trilla av.
Fick även ett samtal av My som frågade mig om inte jag kan hänga med ut ikväll ändå, så jag tror att det blir så.
Därefter tog jag och Johanna bussen till Lund och jag gick till Akademibokhandeln för att vänta på Sam. Jag hade glömt att det var bokrea så det var massor av folk där inne och kvavt var det också. När Sam kom tog vi ut pengar och sedan gick vi till Ariman och beställde vars en cheddarmacka och hallonsoda. Sedan satt vi där i någon timme och hon hjälpte mig att fixa till layouten på bloggen :D Det är skitsnyggt tycker jag. TACK! =)
Resten av kvällen har tillbringats på Berea med härliga människor. Dock hade jag väldigt svårt att koncentrera mig och tankarna bara flög åt alla håll.

Nu är jag jättetrött och borde verkligen sova.

"Sofia, städar du till kaninen i morgon?"
Ja. ja. JA.

Rädda mig...

Jag vill inte mer nu.
Allt är kaos.
BOOM BOOM BOOM!

Snälla, jag orkar inte..

 


Jag ber om ursäkt.
Det har hetat så de senaste gångerna jag har bloggat och nu var det väldigt längesedan.
Vad är det då som har fått mig att inte blogga?
Är det för att jag inte haft ork? För att jag inte kommit på något att skriva om? Eller för att jag tror att ingen vill läsa om det som händer lilla mig? Ja, listan kan nog göras lång för jag tror att det är en blandning av allt detta.

Vad skulle då behövas för att jag ska börja blogga igen?
Lite mer inspiration? En make-over av layouten? Vad vet jag.

Vad jag vet är att det var otroligt vackert väder ute i dag och att jag fotograferade lite.

 

Det var kallt



Jag ville bara fly från mig själv
skära bort min otillräcklighet  (KENT)

 


Jag ska börja med att skriva upp dagens plus och strunta i dagens minus. Tänkte först ha med båda, men då vet jag hur det kommer att bli. Det negativa kommer ta överhanden, för det gör det så ofta annars, men nu vill jag verkligen bli bättre på att ta tillvara på det positiva. Så, here we go;

DAGENS PLUS:

-Tennisspelande med J
-Fixat klart ansökan till Fridhem, ska bara posta det också
-Skickat in en jobbansökan
-Fixat loggbok till min handledare
-Koreograferat lite dans till projektarbetet
-F kommer på torsdag <3

(Det finns ju faktiskt massor av bra grejer ;P)

Jag vet inte. Jag har inga ord längre känns det som. Har hällt i mig två 250 ml energidricka i kväll, det snöregnar utanför och kanske börjar energin att gå ur mig igen, eller tröttheten att komma kanske jag snarare ska säga. Det var jävligt segt att gå upp i morse när klockan ringde 05.45. Jag snoozade och den ringde lite innan klockan 06.00. Snoozade igen. Den ringde vid 06.09. Funderade först på att snooza igen, men sen kom jag på att jag ju var tvungen att sticka en halvtimme senare så det blev snabbt upp, fixa till sig lite (på med jeans, mjukisbyxor över för att det är kallt i bara mjukis, kent t-shirt, hoodtröja och sådär), äta två mackor och sen cykla till bussen.

Träffade på en gammal klasskompis från nian när jag var på ICA och handlade. Kände igen henne direkt och sa hej. Hon tittade frågande på mig och sa sedan hej. Direkt efter "men vad har du gjort med håret?!"  "Hehe, det var längesen", svarade jag. Hon kände igen min kompis direkt, men det är kanske inte så konstigt. Jag har ju ändrats en del sen nian kan man ju säga.

På ICA handlade jag två 250 ml energidricka, en 500 ml och två chokladbollar.

I eftermiddag övade jag med Johanna inför mitt projektarbete. (och förresten såg jag min handledare i korridoren innan i dag, men han sa att han har fullspäckat de dagar han är på skolan, vilket är två, så vi får ta vårt möte på torsdag (enda grejen jag har då), och jag frågade om han hade hunnit läsa ngt som jag skickat till honom. Det hade han inte, men han lovade att göra det till torsdag. Jag sa att det vore kul med lite respons för att se om man är på rätt väg. Jag har träffat få som är på så rätt väg som du, sa han. Och det känns ju bra. ^^

Dagens låt: Takida - Curley Sue
 




(Ångesten dödar mig. Sliter mig i bitar. Strimlar mig sönder och samman.)

l 

De här är så jävla bra. Tegan and Sara. Lyssna på dem om ni får tillfälle alltså.

 

Annars är det mest grått och grått och grått.

I morgon är det skola igen och det blev ju just helg. Jag förstår inte det här. Tiden bara springer ifrån en och den här veckan hade jag helst velat slippa.
I morgon är det redovisning som ska in på svenskan och så ska vi prata i smågrupper, tisdag ska jag till läkaren, onsdag har jag gitarrläxa till plus att jag helst ska ha gjort lite körkortsteori tills dess också eftersom jag har körlektion efter skolan (körde för övrigt in till Malmö i dag ^^), på torsdag är det handledarmöte med min handledare om projektarbetet och på fredag är det redovisning på kulturhistorian. Sedan kommer det säkert till en massa grejer också.

 

Bella och Edward

Var också och såg Twilight i dag på bio. Den var massa bra tycker jag. De hade fått med nästan allt som var med i böckerna och den var väldigt underhållande, men också allvarlig. En bra mix helt enkelt. Så om ni inte har sett den tycker jag att ni ska göra det.

 

Jag längtar efter kärlek...

Jag kan inte hjälpa det. Kan inte sluta att hoppas på att jag denna sommaren kommer ha någon att älska på det där speciella sättet, ha någon att hålla i handen, att titta på solnedgångar med, skratta med. Men det är väl bara önsketankar.

 

Jag ska spela tennis i morgon visserligen, men jag måste börja träna på gym också. Men mamma vill ju inte. Eller, det är hon som tog upp det nu att vi skulle träna, men det blir aldrig så. Jag frågade henne när vi ska träna. "Vaddå?" svarade hon och då visade jag som om jag höll i ett par hantlar. "Jaså, träna så...ja det vet jag inte". Det är hopplöst. Jag får nog träna själv.


Jag vill bara få vara den jag är, utan att såra någon, utan att sätta mig själv i andra hand ibland. Men hur gör man det?

(bild 1: lastfm, bild 2: min egen, bild 3,4,5 från google)