Jag har hunnit med en del i dag. Varit i skolan, fått tillbaka två grejer i svenska, suttit och arbetat med psykologiarbetet som snart är färdigt, spelat tennis och så. Just nu är jag väldigt trött och vet inte riktigt vad jag ska skriva, men tänkte att jag ville skriva någonting. För det var längesedan jag skrev något.

Ibland orkar/vill/kan jag inte vara positiv och kämpa för att må bättre, men det är väl det jag vill innerst inne. Vill inte alla det? Men någonting inuti skriker åt mig att fortsätta kämpa, för jag är fanimej en kämpe. Och sen är där den andra rösten som säger åt mig att ge upp. Även om jag har det förjävligt ibland så tror jag ändå inte att jag skulle våga ge upp. Jag har alldeles för mycket jag kan förlora. Och det vill jag inte riskera.


"Jag är dödsrädd för att dö"