Såhär ser sötnosen ut nu, när han är ca ett år gammal. Han är så mysig. Jag satt med honom i soffan en lång stund och klappade honom. När jag slutade någon sekund så buffade han på min hand som om han sa "klappa mig mer", så det gjorde jag.

Han vägrar fortfarande att äta den där blandningen. Jag försökte ge honom den, men han rycker till och sprattlar och hoppar iväg. Mamma försökte hjälpa mig också, men det gick inte då heller. Pappa har lyckats få i honom maskrosblad, så det är ju alltid något. Jag lade i lite sallad i hans bur, så får vi se om han äter det. Han måste ju äta vanligt snart igen. Jag känner beckenet (stavas det så?) på honom och riktigt så mycket har jag inte känt det innan.

Den här dagen stavas STRESS!  Jag har haft körlektion (som gick rätt okej, men var väldigt ringrostig i början. måste köra mer hemma), sen fick jag stressa till stadsbussen som jag missade, och kom därför fem minuter sent till gitarrlektionen, som förövrigt gick rätt okej. Någonstans där under gitarrlektionen kom jag på att jag glömt kameran hemma, så att jag inte kunde ladda in några bilder på fotolektionen, vilket resulterade i att jag satt i klassrummet med läraren stående där fram som försökte förklara för alla tvåorna hur de skulle skapa mappar i rätt konto, och jag satt och photoshopade några bilder, som jag lade in för någon vecka sen.

Lunch och religion hade jag och sedan ensemble. Vi har tagit ut tre låtar som vi ska kunna spela på turnéveckan och vi spelade aldrig den låten jag tog med. Nu när jag liksom har suttit och fixat och skrivit om den och allt. Gah! (visserligen var där något småfel, men det hade ju alla fått ändra i sina papper i sådana fall).

Efter lektionen var det stress, stress, stress på bussen och messa till E på Din Gata redaktionen och fråga om jag skulle ringa när jag var utanför. Jag fick svaret ja, och sedan ringde telefonen och han frågade hur långt jag hade kommit. Då var jag vid Gustav Adolfs Torg. Tror vi körde fel håll och jag var helt förvirrad (eller så är det en annan buss som tar det andra hållet jag tänkte) och åkte en hållplats längre bort och jag fick springa till studion. Skulle precis ringa, då jag hör någon ropa mitt namn. Då är det deras (Mona & Ehsans) kollegor som ropar på mig och släpper in mig. Någon minut efter stod jag anfådd i studion och försökte samla mig.

Klockan stod på 14.57 och vi skulle börja sända klockan 15.

(Ge mig lugn och låååång sovmorgon, snälla?)

Om du vill lyssna på mig i eftermiddagsshowen går du in på adressen nedan och tar framåt tills det har gått ungefär 28 minuter i programmet. Där läser jag live.