Bergochdalbana
Dagen började bra. Jag cyklade till bussen efter ett antal snoozningar och dusch och två mackor, lyssnade på musikhjälpen och log faktiskt. Det var julspel i aulan med tomtenissar som skulle spränga fabriken för att de var trötta på att göra samma sak dag ut och dag in, sedan var det lyssna på kören när de sjöng (skönt att inte behöva vara med för en gångs skull), lite pratprat och rektorn sa att vi ses igen den 8 augusti och alla i hela aulan skrek av glädje. Han hade naturligtvis sagt fel och menade den 8 januari. Typiskt. Därefter blev det betygsutdelning och jag fick faktiskt MVG i religion!!!!!! :D
Klockan är halv två och det är mörkt utanför. Jag var på Berea ikväll. Kände mig inte så närvarande i undervisningen. Försökte att ta in det som det talades om, men jag satt mest i mina egna tankar. Kunde inte tänka klart riktigt. Nu är jag trött och känslosam, men jag vill gråta. Mitt huvud spränger och jag känner mig ensam. Det är fyra dagar kvar tills jag fyller arton och jag har inte särskilt mycket julkänsla även om ljusstakarna är uppsatta och det faktiskt har snöat detta året. Kanske kommer det när vi klär granen och lägger paket under den.
Mina föräldrar sa att jag nog får pengar av farmor i julklapp och att jag i så fall kan jag köpa vad jag vill för dem, t.ex en kamera. Eftersom de sa så, får jag nog inte någon kamera i present/julklapp. :( Kanske är jag ha-galen, men jag skulle verkligen bli otroligt glad om jag fick en digital systemkamera. Då skulle jag sätta igång att läsa manualen direkt och jag skulle börja fota en massa till mitt projektarbete. Jag får dock lära mig att inte hänga upp allt på materiella ting, för det är inte det jag längtar efter innerst inne...
Jag känner mig så himla förvirrad. Vet inte vem/vad/varför jag är som jag är. Vet ingenting. Känner mig bara så jävla lost och jag vill hitta hem igen. Kan jag någonsin göra det?
Det är ett stort svart jävla hål i min bröstkorg och det skjuts glaskulor från pistoler genom mitt fönster.
(Det var så en dröm var häromnatten och det är så det känns)
Kommentarer
Postat av: Sam
du är inte ensam. verkligen inte. men jag tror jag förstår lite vad du syftar på. och det där med manualer är överskattat. jag har fortfarande inte läst manualen för man förstår ändå inte mer för det. manualen läser man när försöken att hitta rätt inte fungerar.
vill se dig snart. kanske någon gång under jullovet? Puss!
Postat av: Sofias
Sam: nä, jag är väl inte det egentligen. men det känns så och jag hatar det. >.<
tihi, okej. :P jag kanske läser lite om jag får en kamera, men jag tycker inte om manualer alls.
ja, gärna. :) när kan du? puss!
Trackback