Såhär ser det ut på vägen till det som troligen kommer bli vår framtida tomt...

Ja, vi tog en tur till tomten och mätte ut hur stort huset kommer bli och ungefär var det ska ligga och så vidare. Det var jättekallt och mina tår frös nästan fast i skosulan kändes det som. Jag fick övningsköra ungefär från Bosjökloster och sen till tomten. Det gick bra tycker jag. Lite jobbigt bara att mamma försökte påpeka att där kom en bil från vänster i en rondell, när det var pappa som skulle säga det eftersom han satt bredvid mig. Men jag såg bilen. Fast de vill väl bara mitt bästa antar jag.



Lite längre till vänster här, där jag inte har fotat, kommer vårt hus att ligga...

 

En stycken syster...

 

Resterande familjen pekar och pekar...



En frusen och trött Sofia...

 

Frost.

 

En ännu mer frusen Sofia.



Jag är trött på min familj nu. Fick skäll av mamma för att hon tycker att jag och Linnea aldrig hjälper till i köket. Hon sa att så fort vi kommer hem försvinner vi upp på våra rum och att hjälpa till inte ens existerar i våra tankar. Visst, jag kan erkänna att vi inte alltid hjälper till så mycket som vi borde, det är inte det jag uppreser mig mot. Det jag blir ledsen på är att jag alltid får ta den skäll som både jag och Linnea får. Jag sa till mamma att hon väl kunde säga till Linnea också men då svarade hon; Ja men nu sa jag till dig!
Hon sa också; Mormor säger så ofta att ni är oerhört bortskämda och att ni aldrig hjälper till i köket och det är ni faktiskt också! Och så stod hon där och skällde och skällde på mig. I vanliga fall brukar jag börja gråta, men jag gjorde inte det den här gången. Jag blev bara arg.
Jag sa till mamma att jag kunde ta disken då istället eftersom vi inte hjälpt till att plocka fram och förbereda maten. Då slängde hon detta rakt i ansiktet på mig: Ja, JAG tänker då inte ta disken! Så nu har jag stått och plockat ut den rena disken och satt in den på sin plats, satt i den smutsiga och lagt ner det som blev över av maten i en plastskål.

Jag borde inte reagera såhär. Jag är 18 år och borde hjälpa till mer hemma än vad jag gör. Jag är bortskämd. Det är kanske lätt att säga, men skulle jag flytta till något eget skulle jag ta tag i saker och ting mycket mer. Jag diskuterade studiebidrag med mina föräldrar igår också. Hittills har jag fått 500 kronor av de 1050 kronor som bidraget består av. 200 kronor av de 1050 har satts in på mina fonder och de ska alltså vara till framtiden. Mamma sa att vi kunde diskutera om jag skulle få hela, och pappa sa att han i så fall kunde föra över pengarna när de kom eftersom jag någon minut innan hade frågat om jag kommer få alla pengar direkt till mitt konto då. Men mamma ville inte diskutera det just då, så jag vet inte hur det kommer bli. Hur har ni det? Får ni era pengar själv? Vad behöver ni betala och vad behöver ni inte betala? Berätta!